Träning och självförtoende

På senare tid har jag gått framåt i träningen rätt duktigt och även gjort en del framsteg. och utöver att lederna mår bättre så har muskelmassan ökat en del vilket har gett en viss självförtroendeboost.

Och det hjälper ju även det en del med att hantera sjukdomen vilket är väldigt hjälpsamt nu då jag gör ett uppehåll med metoject-behandlingen då jag inte mådde så jättebra på den. Och om det visar sig att det var den som påverkade bland annat min mage negativt så ska jag och min reumatolog diskutera alternativ till den. Jag håller lite tummarna på att få testa de biologiska. :)
Reumatism - Träning

Att Leva Med En Tidsinställd Bomd

Tänker nu nämna lite om några funderingar jag hade för ett antal år sedan och har som funderat lite över i retrospektion. Och det är livet jag hade medan jag hade shunt.

För er som inte vet fick ju jag en hjärnhinneinflammation då jag bara var några veckor gammal och tack vare "duktiga" läkare hann utvecklas så pass att jag mer eller mindre redan vid sex veckors ålder fick sparka liemannens beniga ändalykt. Till saken hör att jag fick ju en liten hjärnskada som bland annat resulterade i att en av de naturliga avrinningskanalerna från hjärnan täpptes igen så de fick sätta in en slang som ledde likvorvätskan (den vätska som finns i hjärnan) ned till maghålan då jag var 9 månader.

När jag var 12-13 gick denna shunt som det kallas av och efter lite bråk med läkare blev jag till slut skickad upp till Umeå strax efter min fjortonde födelsedag och fick den utbytt. Och tiden efter var lite orolig tid eftersom shuntoperationer iallafall då hade 60% chans att lyckas och 40% risk att misslyckas med att det exempelvis skulle bli stopp i den och vidare och hela operationen fick göras om. På shunten som jag hade satt det en del som var mjukare nästan som en liten blåsa för att man skulle kunna kontrollera att den fungerade genom att trycka ned den och allt eftersom skulle den fyllas ut igen. Och varje gång jag tyckte det tog lite tid i början var jag orolig. Och inte blev det bättre av att gamla shunten fanns kvar då det var svårt att ta bort den utan en ännu större operation. Och det blev då och då som ett inre skavsår alldeles vid brottet. Och det var inte en helt bekväm känsla då de två delarna av den gamla shunten krockade med varandra då jag exempelvis stretchade efter träningen.

En shunt har en livslängd på ca 10-15 år och från det jag var 25 upp till sommaren då jag skulle fylla 28 var det inte allt för sällan jag funderade över om det snart var dags för min "nya" shunt att fallera och kände hur "bombklockan" började ticka och hoppades att den inte skulle smälla än. Speciellt då jag började få yrselattacker. Till slut small dock "bomben" sommaren 2013 ordentligt i och med att shunten hade blivit inflammerad av en långsamt växande bakterie som kom in 7 år innan i samband med att det till slut gick hål på ett inre skavsår 2006 och gav mig min hjärnhinneinflammation nummer två.

Idag lever jag utan shunt sedan tre år tillbaka då de istället för att sätta in en ny använde en ny teknik som innebar att de stack hål på ett membran och därmed återskapade den kanal som hade blivit täppt då jag var liten. Och även om jag inte känner samma bombklocka idag så finns ändå minnena kvar över den bombklockan och hur jag nu två gånger har vunnit schackpartiet över The Grim Reaper. Därav anledningen att jag vid senaste Unga Reumatiker-lägret liknade mig lite vid en kackerlacka bland annat då jag skulle identifiera mig vid ett gör eftersom jag tydligen är väldigt svår att ta kol på ;)
 
Som fotnot även om jag gillar serien Buffy The Vampire Slayer kan jag tycka att avsnittet The Killer Within kan vara lite jobbigt då Spikes chip som han har i hjärnan för att inte skada människor krånglar och hotar att döda honom.

Lite nytt.

Det har varit rätt tyst nu ett tag och mycket för att jag har haft lite saker för mig. Bland annat har jag fått mina nya hörapparater nu och de funkar finfint. Det tar dock litet tag att vänja sig då de är lite känsligare än mina gamla.

På det har jag haft lite bråk med lederna ett tag och även har det tagit ett litet tag att smälta det som sades vid senaste minnestesten som visar att mitt närminne inte är fullt som det ska. Men på många andra områden ligger jag över 80% av resten av befolkningen.
På det håller vi på och jobbar med en annan grej med som jag håller lite mer privat som tar en del tid och energi.

Gällande träningen så går den på räls och håller nu på att köra ett annat upplägg med två set där jag gör mellan 10-12 reps och två set jag kör mellan 8-10 reps. Sedan avslutar jag varje pass med en coreövning.

Så det är en lite kortare uppdatering om mitt liv för tillfället.
Reumatism